Enkät: Grundvattenbildning i Sverige
Antal svar: 222
Välj din huvudsakliga yrkesroll
| Välj din huvudsakliga yrkesroll | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Handläggare (på myndighet) av frågor som inbegriper hydrologi/hydrogeologi | 44 (19,8%) | 44 (19,8%) |
| Beställare/-ombud (oavsett organisationsform) av tjänster inom hydrologi/hydrogeologi | 13 (5,9%) | 57 (25,7%) |
| Akademiker, t ex utbildningsansvarig/forskare inom hydrologi/hydrogeologi | 33 (14,9%) | 90 (40,5%) |
| Konsult | 102 (45,9%) | 192 (86,5%) |
| Entreprenör | 5 (2,3%) | 197 (88,7%) |
| Om annat, specificera | 25 (11,3%) | 222 (100,0%) |
| Summa | 222 (100,0%) | 222 (100,0%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Välj din huvudsakliga yrkesroll | 3,4 | 1,5 | 44,5 % | 1,0 | 2,0 | 4,0 | 4,0 | 6,0 |
| Om annat, specificera |
|---|
| VA-ingenjör |
| ingen koppling |
| Forskare, geologi |
| Akademiker, kvartär geologi |
| Akademiker, miljövetenskap |
| Dricksvattenproducent med grundvattentäckt som råvatten |
| Leverantör av utrustning för att mäta kvalité och nivå på grundvatten. |
| Infrastrukturförvaltare i statlig myndighet |
| VA tjänsteman |
| Beställare forskningstjänster materialvetenskap |
| Chef inom kommunal VA-organisation |
| Tekniskt råd, domare |
| Pensionär med enstaka rådgivningsuppdrag |
| miljökemist |
| Forskare, lärare inom markvetenskap |
| Prndionät |
| Tekniskt råd |
| Delad Hydrogeolog/Geofysiker Konsult/Akademiker |
| handläggare vattenproduktion |
| pensionär |
| Domare/Tekniskt råd |
| tekniskt råd |
| dricksvattenproducent |
| Jobbar med konstgjord infiltration på vattenverk. |
| VD |
Välj ditt huvudsakliga arbetsområde (du får kryssa max 3 alternativ)
| Välj ditt huvudsakliga arbetsområde (du får kryssa max 3 alternativ) | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Vattenförsörjningsprojekt (kvantitet och kvalitet) | 107 (48,2%) | 107 (48,2%) |
| Infrastrukturprojekt | 100 (45,0%) | 207 (93,2%) |
| Naturresursprojekt (t ex gruvor, materialförsörjning) | 33 (14,9%) | 240 (108,1%) |
| Forskningsprojekt där frågor som rör hydrologi/hydrogeologi ingår | 46 (20,7%) | 286 (128,8%) |
| Geoenergi | 11 (5,0%) | 297 (133,8%) |
| Föroreningar, frågeställningar kopplat till förorenade områden | 54 (24,3%) | 351 (158,1%) |
| Om annat, specificera | 44 (19,8%) | 395 (177,9%) |
| Summa | 395 (177,9%) | 395 (177,9%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Välj ditt huvudsakliga arbetsområde (du får kryssa max 3 alternativ) | 3,2 | 2,1 | 65,9 % | 1,0 | 1,0 | 2,0 | 5,0 | 7,0 |
| Om annat, specificera |
|---|
| inga kopplingar till vatten |
| Geoteknik |
| Dendrokronologi |
| Miljöinspektör |
| Vattenkraft |
| Grundvattenpåverkan vid bortledning |
| Undervisning forskning |
| Vattenförvaltning grundvatten blaoch regional miljöövervakning |
| Ytvatten (vattenkemi, miljögifter m.m.) |
| Meteorologi |
| Förvaltning och dagligt skydd av grundvatten |
| Miljöanalys, ytvatten |
| Infrastrukturens olika påverkansformer på grundvatten |
| Geoteknik, Bergteknik |
| Ansökningar |
| Deponier |
| Vattenförvaltning |
| släntstabilitet |
| vattenförvaltning |
| Tillsyn enligt miljöbalken |
| Små avlopp |
| vattenförvaltning |
| Påverkan på grundvatten och miljö av olika ingrepp |
| vattenförvaltning enligt WFD |
| Eutrofiering |
| Inget V ovanstående, jag är pensionär anmält att jag inte ör relevant för undersökningen men honom jag skickat den informationen fattarbimte det |
| undervisning i hydrologi |
| enskilda avlopp |
| Vittring och kolbalanser |
| Risk- och åtgärdsutredningarer |
| vattenskyddsområde |
| vattenförvaltning |
| miljöövervakning, vattenförvaltning |
| Släntstabilitetsproblematik |
| Undervisning hydrologi |
| Miljörätt |
| domstolsmål PBL |
| Hur olika ämnen rör sig i marken |
| markbyggnad/geoteknik |
| vattenlabb |
| Tillsyn enligt miljöbalken |
| se min sida på LTU |
| Jordbruksbevattning, jordbruksdränering |
| grund vatten drickvattenfrågor |
Välj din utbildningsbakgrund (max 2)
| Välj din utbildningsbakgrund (max 2) | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Civilingenjör med inriktning väg och vatten/samhällsbyggnad | 68 (30,6%) | 68 (30,6%) |
| Civilingenjör med inriktning energi och eller kemi/miljö | 17 (7,7%) | 85 (38,3%) |
| Geolog med inriktning kvartärgeologi | 38 (17,1%) | 123 (55,4%) |
| Geolog med inriktning bergrundsgeologi | 13 (5,9%) | 136 (61,3%) |
| Miljövetare | 18 (8,1%) | 154 (69,4%) |
| Naturgeograf | 13 (5,9%) | 167 (75,2%) |
| Hydrogeolog | 43 (19,4%) | 210 (94,6%) |
| Om annat, specificera | 53 (23,9%) | 263 (118,5%) |
| Summa | 263 (118,5%) | 263 (118,5%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Välj din utbildningsbakgrund (max 2) | 4,4 | 2,7 | 62,2 % | 1,0 | 1,0 | 4,0 | 7,0 | 8,0 |
| Om annat, specificera |
|---|
| Biolog |
| CivIng Miljö- och Vattenteknik |
| civ. ing miljö och vattenteknik |
| Högskoleingenjör |
| Limnolog |
| Meteorolog |
| Högskoleteknisk utbildning med inriktning mot VA |
| Geovetare, matematiker |
| Ekolog |
| Doktor Hydrologi |
| Mikrobiolog |
| PhD |
| Hydrolog + fil dr i Ekologi |
| Ingenjörsutbildning kemiteknik |
| Civ ing Miljö- och vattenteknik |
| Fil doc Skogsekologi |
| civilingenjör lantmäteri |
| Dr, växtfysiologi, bio |
| Mätningsingengör |
| xx |
| Tekn Dr. Mark och Vattenteknik |
| miljökemist |
| Civ ing Miljö &Vattenteknik |
| magister markvetenskap |
| Agronom |
| biolog |
| Jag är pensionär men är kvsrtärgeolog |
| hydrolog |
| mark-växt agronom |
| Geolog med inriktning Hydrogeologi |
| Jur kand |
| Geokemist (oorganisk) |
| Lic. mark- och vattenkemi |
| Civilingenjör med inriktning miljö och vatten |
| Dr hydrologi |
| Ekolog |
| Tekn dr |
| Teknisk doktor markvetenskap med hydrogeologisk inriktning |
| Doktor i kvantitativ hydrogeologi |
| dricksvatten beredning |
| Geolog med inriktning paleontologi |
| Hydrolog |
| Fokus på numerisk modellering (Hydro och annat) |
| processtekniker vatten |
| PhD Teknisk geologi |
| Bygg och vidare utbildad mark o vatten |
| arkitekt |
| Limnolog |
| ingenjör |
| Ingenjör |
| Biolog |
| Docent strukturkemi |
Hur stor andel av din arbetstid jobbar du med grundvattenfrågor
| Hur stor andel av din arbetstid jobbar du med grundvattenfrågor | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| 0-10% | 51 (23,0%) | 51 (23,0%) |
| 10-25% | 37 (16,7%) | 88 (39,6%) |
| 25-50% | 24 (10,8%) | 112 (50,5%) |
| 50-75% | 36 (16,2%) | 148 (66,7%) |
| 75-100% | 74 (33,3%) | 222 (100,0%) |
| Summa | 222 (100,0%) | 222 (100,0%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hur stor andel av din arbetstid jobbar du med grundvattenfrågor | 3,2 | 1,6 | 49,9 % | 1,0 | 2,0 | 3,0 | 5,0 | 5,0 |
Vilken betydelse har grundvattenbildning för ditt arbete
| Vilken betydelse har grundvattenbildning för ditt arbete | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Mycket stor | 73 (32,9%) | 73 (32,9%) |
| Stor | 97 (43,7%) | 170 (76,6%) |
| Lite | 41 (18,5%) | 211 (95,0%) |
| Väldigt lite | 11 (5,0%) | 222 (100,0%) |
| Summa | 222 (100,0%) | 222 (100,0%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vilken betydelse har grundvattenbildning för ditt arbete | 2,0 | 0,8 | 43,2 % | 1,0 | 1,0 | 2,0 | 2,0 | 4,0 |
Hur skulle du beskriva dina kunskaper kring grundvattenbildning (allmänt, vad det är, hur det pågår ...)
| Hur skulle du beskriva dina kunskaper kring grundvattenbildning (allmänt, vad det är, hur det pågår ...) | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Mycket bra | 50 (22,5%) | 50 (22,5%) |
| Bra | 117 (52,7%) | 167 (75,2%) |
| Varken bra eller dåligt | 35 (15,8%) | 202 (91,0%) |
| Begränsade | 17 (7,7%) | 219 (98,6%) |
| Väldigt begränsade | 3 (1,4%) | 222 (100,0%) |
| Summa | 222 (100,0%) | 222 (100,0%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hur skulle du beskriva dina kunskaper kring grundvattenbildning (allmänt, vad det är, hur det pågår ...) | 2,1 | 0,9 | 42,0 % | 1,0 | 2,0 | 2,0 | 2,0 | 5,0 |
Hur skulle du beskriva dina kunskaper kring metoder för att beräkna grundvattenbildning
| Hur skulle du beskriva dina kunskaper kring metoder för att beräkna grundvattenbildning | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Jag känner till flera olika metoder för beräkning av grundvattenbildning och kan använda dem självständigt | 86 (38,7%) | 86 (38,7%) |
| Jag känner till en metod för beräkning av grundvattenbildning och kan använda den självständigt | 44 (19,8%) | 130 (58,6%) |
| Jag känner minst en metod men kan inte använda den | 57 (25,7%) | 187 (84,2%) |
| Jag känner inga metoder | 35 (15,8%) | 222 (100,0%) |
| Summa | 222 (100,0%) | 222 (100,0%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Hur skulle du beskriva dina kunskaper kring metoder för att beräkna grundvattenbildning | 2,2 | 1,1 | 51,1 % | 1,0 | 1,0 | 2,0 | 3,0 | 4,0 |
När grundvattenbildning ingår i ditt arbete, vilken roll har du då?
| När grundvattenbildning ingår i ditt arbete, vilken roll har du då? | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Jag beräknar grundvattenbildningen själv | 86 (38,9%) | 86 (38,9%) |
| Jag använder grundvattenbildning som någon annan har beräknad i mitt arbete | 92 (41,6%) | 178 (80,5%) |
| Jag tar emot rapporter/resultat där grundvattenbildning (beräknad av någon annan) ingår | 97 (43,9%) | 275 (124,4%) |
| Jag vet inte exakt men jag antar att grundvattenbildning har viss betydelse för mitt arbete | 12 (5,4%) | 287 (129,9%) |
| Grundvattenbildning har ingenting med mitt arbete att göra | 12 (5,4%) | 299 (135,3%) |
| Om annat, specificera | 16 (7,2%) | 315 (142,5%) |
| Summa | 315 (142,5%) | 315 (142,5%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| När grundvattenbildning ingår i ditt arbete, vilken roll har du då? | 2,4 | 1,3 | 53,9 % | 1,0 | 1,0 | 2,0 | 3,0 | 6,0 |
| Om annat, specificera |
|---|
| inget |
| I allt mindre omfattning |
| Jag studerar jordarter och deras ’k’ värde är ofta nämnd |
| I mindre utsträckning inblandad i forskning om i kustnära grundvattenutflöden i Östersjön |
| jag använder inte approximeringar av grundvattenbildning |
| Jag utvecklar olika metodiker där grundvattenbildning i vissa fall är en viktig komponent |
| I vissa frågeställningar inom konsultuppdragen ingår frågeställningar kring grundvattenbildning. Då tar jag hjälp av en grundvattenmodellör. |
| Kontrollräknar |
| Jag är pensionär och inte relevant för undersökningen och i de frågor jag måste svara på hittar jag på |
| dricksvattentillgång |
| utbildning |
| Använder beräkningar om grundvattenbildning i en grundvattenmodell |
| Beräknar med stöd av experter |
| dömer |
| Vi arbetar inte med grundvattenbildning som en enskild fråga. |
| Diskussioner om hur jordbruksdränering m.m. påverkar grundvattenbildningen |
För dig som har svarat att du beräkna grundvattenbildning själv: Vilken eller vilka metoder av använder du? Du får gå vidare till nästa fråga om du inte gör några beräkningar själv.
| För dig som har svarat att du beräkna grundvattenbildning själv: Vilken eller vilka metoder av använder du? Du får gå vidare till nästa fråga om du inte gör några beräkningar själv. | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Enkla vattenbalansberäkningar (Typ: R=P-ET; nettonederbörd) | 120 (90,9%) | 120 (90,9%) |
| Avancerade vattenbalansberäkningar (inkl. avrinning, lagring, olika delområden etc.) | 59 (44,7%) | 179 (135,6%) |
| Enkla empiriska ekvationer (som har bestämts på en viss plats eller för en viss geologisk formation) | 45 (34,1%) | 224 (169,7%) |
| Infiltrationskoefiicienter | 55 (41,7%) | 279 (211,4%) |
| Tidseriebaserade metoder (t.ex. Watertable Fluctuation Method) | 13 (9,8%) | 292 (221,2%) |
| Baseflow separation (baserad på flödestidsserier i ytvattendrag) | 12 (9,1%) | 304 (230,3%) |
| Hydrologisk modellering (t.ex. HBV, HYPE, Coup ...) | 29 (22,0%) | 333 (252,3%) |
| Numerisk modellering (t.ex. Modflow, Feflow, ....) | 58 (43,9%) | 391 (296,2%) |
| Spårämnesförsök | 15 (11,4%) | 406 (307,6%) |
| Isotoper (ålder, residence time, ...) | 16 (12,1%) | 422 (319,7%) |
| Kemiska metoder (T.ex. kloridmetoden, liknade) | 14 (10,6%) | 436 (330,3%) |
| Temperaturmätningar | 12 (9,1%) | 448 (339,4%) |
| Direkta fältmätningar (t.ex. lysimeter, infiltrationsförsök ...) | 38 (28,8%) | 486 (368,2%) |
| Om annat, specificera | 7 (5,3%) | 493 (373,5%) |
| Summa | 493 (373,5%) | 493 (373,5%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| För dig som har svarat att du beräkna grundvattenbildning själv: Vilken eller vilka metoder av använder du? Du får gå vidare till nästa fråga om du inte gör några beräkningar själv. | 12,2 | 18,2 | 149,3 % | 1,0 | 2,0 | 4,0 | 14,0 | 60,0 |
| Om annat, specificera |
|---|
| gör inte själv |
| Ofta försöker man koppla influensområde vid t.ex. provpumpningar/gv.uttag till "nödvändig" grundvattenbildning för att balansera uttaget. Vattenbalans. Beroende på typ av gv.magasin behöver man sedan fundera kring vilken/-a typ av gv.bildning som är aktuell till magasinet. |
| Frågor främst om påverkan på grundvattenbalansen i ett lokalt magasin i urban miljö vid grundläggningsprojekt. Behov av återföring av vatten för att undvika främst sättningar i lera. |
| Har använt nästan alla de nämnda, men det är flera år sedan för de flesta |
| Tittat på uppskattningar mha geofysik (elektriska metoder) |
| Väldigt många obs-rör ute i vattentäckten. |
| Jag har erfarenhet av att ha tillämpat olika metoder i projekt, men det är fortfarande bara en liten del av mitt arbete |
Vilka (om några) hinder finns för att undersöka grundvattenbildning i projekt på er arbetsplats på ett detaljerat sätt?
| Vilka (om några) hinder finns för att undersöka grundvattenbildning i projekt på er arbetsplats på ett detaljerat sätt? | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Begränsad ekonomi | 115 (55,0%) | 115 (55,0%) |
| Bristfälliga bakgrundsdata, | 94 (45,0%) | 209 (100,0%) |
| Det är för tidskrävande, | 73 (34,9%) | 282 (134,9%) |
| Vi saknar kompetensen, | 44 (21,1%) | 326 (156,0%) |
| Nej det finns inga återkommande hinder | 33 (15,8%) | 359 (171,8%) |
| Om annat, specificera | 27 (12,9%) | 386 (184,7%) |
| Summa | 386 (184,7%) | 386 (184,7%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vilka (om några) hinder finns för att undersöka grundvattenbildning i projekt på er arbetsplats på ett detaljerat sätt? | 2,8 | 1,8 | 65,7 % | 1,0 | 1,0 | 2,0 | 4,0 | 7,0 |
| Om annat, specificera |
|---|
| vet inte |
| Ekonomi i betydelsen begränsad budget från beställaren |
| Svårt i stadsmiljö där många läckande och dränerande anläggningar finns. |
| I urban miljö kan det vara svårt, i natrumark finns det ingen anledning att göra mer platssepsifika utredningar. |
| GV är inte huvud intresse i min forskning |
| Svårt med grundvattenbildning till undre grundvattenmagasin. |
| Det är SGUs roll |
| Kompetensen är ojömnt fördelad, vissa projekt är väl resurssatta andra inte |
| Jag vet inte om vi behöver veta själva grundvattenbildningen |
| Ibland är det svårt att motivera kostnaderna/tiden för att närmare bestämma gv.bildningen m.h.t. ambitionsnivån eller syftet i uppdraget/projektet. |
| Få som kan modellera och samtdigt få beställare som förstår vikten av grundvattenbildning. |
| Dålig kunskap om uttag vid vattenbalansutredningar |
| Ingår inte i arbetet |
| Ofta inte behov av exakta värden. |
| inte vårt fokus |
| Jag ställs sällan inför den här frågeställningen och jobbar sällan i lokal skala |
| Det är inte motiverat att känna till gv-bildning så noggrannt tex om vi tittar på tempoärar störningar. Vi måste kanske fokusera pengarna och tiden på andra parametrar, såsom magasinsegenskaper. |
| Otillräcklig kunskap om grundvattenbildning till berg under olika förhålllanden |
| Fåtal observationsrör och långt till referensrör. |
| Kunder betalar inte. Vi saknar programvara, snarare än kompetens, men ju längre tiden går, desto sämre blir det med kompetensen att använda programvarorna |
| inget behov i nuläget |
| Osäkerheter gällande ytvattenkontakter & tillrinningsområden |
| Behövs inte alltid |
| Vanligtvis har utförs vattenbalansräkning av konsultledet i samband med borrning för större vattenuttag. Vid borrning för vatten till enskilda hushåll har krav på vattenbalansräkning stundtals kommit in som krav senare åren (t.ex Norrtälje, Gotland mm) där risk för saltvatten påverkar uttagbara volymer. Det är inte alltid kompetensen kring beräkning finns inom borrföretaget, men oftast finns en nära kommunikation med konsult eller myndighet (t.ex SGU), när behov av kompetens uppstår. |
| Ingår inte i vårt uppdrag att själva driva projekt |
| lagstiftningen |
| För de flesta av våra uppgifter behöver vi inte detaljerade undersökningar |
Vilken informationskälla bedömmer du som mest tillförlitlig om du snabbt (utan beräkning) vill veta grundvattenbildningens storlek på en plats?
| Vilken informationskälla bedömmer du som mest tillförlitlig om du snabbt (utan beräkning) vill veta grundvattenbildningens storlek på en plats? | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Jag känner inga sådana informationskällor | 49 (23,2%) | 49 (23,2%) |
| Jag beräkna hellre grundvattenbildningen själv - det finns inga tillförlitliga informationskällor | 34 (16,1%) | 83 (39,3%) |
| Litteratur, informationskällor enligt nedan (kommentarsfältet): | 128 (60,7%) | 211 (100,0%) |
| Summa | 211 (100,0%) | 211 (100,0%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vilken informationskälla bedömmer du som mest tillförlitlig om du snabbt (utan beräkning) vill veta grundvattenbildningens storlek på en plats? | 2,4 | 0,8 | 35,3 % | 1,0 | 2,0 | 3,0 | 3,0 | 3,0 |
| Kommentar |
|---|
| SGU, SMHI |
| jag har ingen intresse |
| SGI, forskningsrapporter, konsultrapporter |
| SGU nyligen redovisade underlag ( flera rapporter varav en SGU RR 2017:09, Grundvattenbildning och grundvattentillgång i Sverige sammanfattar). SMHI redovisning av specifik avrinning och P och P-E. |
| SMHI |
| Beroende på avrinnings- och tillrinningsområdens storlek generella antaganden alternativt beräkning eller modellering gjord av mig eller någon kollega. Kollegor med spetskunskap och/eller stor erfarenhet på området är ett givet bollplank för att säkerställa rätt antaganden. |
| Jag frågar kollegor eller SGU |
| SMHI S-HYPE
|
| Eftersom SMHI mäter nederbörd och flöden mycket väl är det ganska enklet att beräkna grundvattenbildningen i naturmark eftersom den i princip är det samma som avrinningen i ett avrinningsområde. Normalt är vi enbart intresserad av medelvärden och inte momen grundvattenbildning varvid en längre tidsserie från SMHI ger mycket bra dataunderlag för beräkning. Det går även, genom att kombinera luft- och vattenwebb från SMHI att göra ett överslag på grundvattenbildningens storlek av nederbörden olika tider på året.
I den urbana miljön blir det mer svårt eftersom det förekommer ytavrinning direkt ner i dagvattensystem (både kombinerade med spillvatten och direkt till vattendrag), vidare förekommer det stora läckage från dricksvattensystemen (tex stockholm läcker ca 15% av allt producerat dricksvatten ut innan det når en kund). I urban miljö saknas det underlag för att göra en riktigt bra vattenbalans, dock är det inte behövlig då felmarginalerna oftast är klart större på andra faktorer än just grundvattenbildningen. Det finns en del intressanta artiklar angående grunvattebildninge igenom asfalt mm som går att stödja sig på vid överslagsberäkningar av grundvattenbildningen i urban miljö utefter urbaniseringsgrad (orto-fotto är mycket användbart!) |
| Använder oftast "Grundvattenbildning i svenska typjordar - översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell" av Rodhe et al |
| SGU, SMHI |
| Rodhe et. al Grundvattenbildning i svenska typjordar, SMHI... |
| SGU |
| Jag pratar med någon av mina hydrologikollegor. |
| Allan Rodhes Grundvattenbildning i svenska typjordar |
| Modelldata från SMHI:s S-hypemodell. Hämtad från vattenweb. |
| vetenskapliga artiklar |
| SGU grundvattenkartor, rapporter, forskningsrapporter och -artiklar |
| Frågan kan inte besvaras på något vettigt sätt. Det måste framgå något som talar om vad man avser. Grundvattenbildning är en dynamisk process som inte bara beror av plats.
Verkar bädda för icke seriöst svar på illa formulerad fråga. |
| SGU |
| SGU, SMHI |
| Nv rapporter. Hydrogeologernas expertis |
| Exempelvis Rodhe mfl. |
| Rodhe |
| VISS, SGU |
| Rodhe, grundvattenbildning i svenska typjordar |
| SMHI, SGU |
| Rapporter om grundvattenmagasin från SGU |
| Rodhe et al (2006) Grundvattenbildning i svenska typjordar
- översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell |
| A. Rodhe, G. Lindström, mfl, Grundvattenbrildning i svenska typjordar |
| Vattenwebb |
| SGUs kartor över grundvattentillgångar.
Redan utförda hydrogelogiska undersökningar utförda av t ex konsultfirmor mm |
| SMHI |
| Grundvattenbildning i svenska typjordar. Rodhe et al |
| Rodhe, Gv. i svenska typjordar - översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell
SGU serie Ah XX (hydrogeologiska kartan inkl. beskrivning) SMHI, avrinning, nederbörd, avdunstning osv. |
| Grundvattenbildning i svenska typjordar |
| SGU, utredningar som finns på nätet |
| SGU och SMHI |
| Jag kollar med våra experter |
| Grundvattenbildning i svenska typjordar, Rodhe et al |
| Jag använder främst uppgifter från Allan Rohdes beräkningar men anpassar efter den lokala geologin och förekomsten av diken |
| SMHIs vatteweb (bedömer andel av avrinning)
Allan Rodhes Grundvattenbildning i svenska typjordar |
| Grundvattenbildning i svenska typjordar - översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell
Rodhe m fl. 2006 |
| Grundvattenbildning i svenska typjordar av Allan Rodhe mfl
SGU |
| SMHI - väderdata, vattenbalans. |
| Avrinningsdata från SMHI, SGU:s grundvattennät, Rodhe et al. 2006 |
| SMHI, SGU |
| SGU |
| SGU |
| SGUs information som kommer ut en gång per månad angående uppmätta grundvattenvivåer utifrån olika jordarter och kommentarer kring grundvattenbildning. SMHIs karttjänst över grundvattenbildning förefaller dock ofta överskatta mängden grundvatten de gångar jag tittat på det och jämfört med uppmätta serier för området. |
| t.ex. SMHI, Rohde et al. 2006 |
| SGU, SMHI - men ger inte tillräcklilg detaljeringsgrad. |
| Jag bedömer att det behöver beräknas om man söker uppgifter som skall vara tillämpbara i lokal skala. De informationskällor som jag känner till för Svensk räkning är det som redovisas i Rodhe et.al 2006 (Grundvattenbildning i svenska typjordar) |
| SGU |
| https://www.sgu.se/globalassets/grundvatten/grundvattennivaer/grundvattenbildning/rodhe-et-al_2006.pdf |
| Oftast tillräcklig noggrannhet med Allan Rodhes karta i alla fall för jordakviferer |
| Rapporter från Uppsala Universitet. Använder Allan Rodhes uppskattning om grundvattenbildning i svenska typjordar. |
| SGU, SMHI m fl |
| I konsultprojekt får man ofta använda beräkningar baserade på den information som kan finnas tillgänglig om varje plats och kan finnas på SGU:s sidor, tidigare undersökningar, ev fältbesök, schablonsiffror mm |
| Allan Rohdes översiktliga beskrivning av grundvattenbildning för olika typjordar |
| Har i och för sig kolleger som har bättre koll på detta. Jag studerar dock inte vattenrörelser i landskapsskala i nuläget. |
| Allan Rodhe et al |
| Vi söker begränsa påverkan genom projekteringen och genom information och kontroller i samband med schaktning och grundläggning. Jordlagrens vattenförande förmåga söker vi med erfarenhet bedöma. Stora risken är normalt hydraulisk bottenupptryckning. |
| SMHI nederbörd +avdunstning, lantmäteriet höjddata |
| rapport från SGU som heter Bedömning av grundvattentillgång för enskild vattenförsörjning i Uppsala län |
| Rodhe, A., Lindström, G., Rosberg, J., & Pers, C. (2006). Grundvattenbildning i svenska typjordar. |
| Baslitteratur från utbildningen samt SGUs hemsida |
| SMHI:s vattenbalanser |
| SGU, Universitet och högskolor, konsultrapporter. Kanske även SMHI |
| Rodhe |
| Grundvattennivåer och vattenbalans |
| SMHI |
| Rodhe m fl, Grundvattenbildning i svenska typjordar
SGU RR 2017:09, Grundvattenbildning och grundvattentillgång i Sverige SMHI modellerade avrinningsdata för delavrinningsområden |
| En grov bedömning (men utan exakt siffervärde på grundvattenbildningen) kan fås genom att kombinera data om nederbörd, avdunstning och avrinning med geologiska och hydrogeologiska kartor som anger infiltrationsegenskaper. Vi är dock lite inne på en egen beräkning kanske? I Sverige skulle data komma från SMHI och SGU. |
| Grundvattenbildning i Svenska typjordar - Rodhe et al. |
| SMHI: kartor över nettonederbörd |
| SGU karta baserad på jordartskartan använder jag som utgångspunkt. |
| En kombination av litteratur och egna beräkningar/bedömningar.
SGU, SMHI, tidigare resultat i liknande områden osv |
| SMHI:s S-HYPE-modell |
| Vi oftast använder antaget grundvattenbildning värden. |
| Rapport/underlag från SGU |
| SGU, SMHI |
| Grundvattenbildning och
grundvattentillgång i Sverige SGU 2016 |
| SGU |
| underlag från SGU och SMHI |
| SMHI avrinningskarto, S-Hype |
| SMHI, Rapporten grundvattenbildning i svenska typjordar |
| SMHI |
| SGU,SMHI |
| T.ex. Rodhe et al. (2006) Grundvattenbildning i svenska typjordar - översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell. Rapport Serie A No 66. Uppsala Universitet. |
| Tidigare utredningar med provpumpning.
SGU:s hydrogeologiska kartor och beskrivningar |
| 1. Litteratur eller tidigare rapporter med lokala värden för avrinningsområde eller marktyp (kan vara svårt/inte gå att hitta).
1. SMHI's modeller/data (kan vara tidskrävande). 2. Regionala, historiska uppskattningar (Rodhe's SGU-rapporter med historiska data) -> Snabba, grova uppskattningar. |
| SGU |
| SMHI, SGU |
| Websidor: SMHI (nederbörd), SGU (statistik, brunnsarkiv, grundvattennivåer, kond/kloridmätningar), SGU kartsidor (jord, berg, hydrogeologiska), Länsstyrelse & VISS (vattenskyddsområde). Arkiv insamlade uppgifter vid borrning. |
| SMHI |
| Snabbt utan fältinsats, HBV-S-HYPE. |
| Rodhe, A., Lindström, G., Rosberg, J. & Pers, C., 2006: Grundvattenbildning i svenska typjordar – översiktlig beräkning med en vattenbalansmodell. Uppsala universitet, Institutionen för geovetenskaper, Report Series A No. 66, 20 s. |
| SGU |
| smhi |
| Får oftast utgå ifrån det underlag sökandena inger i sina hydrogeologiska utredningar framtagna av konsulter. Handlar om att bedöma rimlighet och felkällor. |
| Jag brukar använda den beräknade avrinningen från SMHI:s S-HYPE-modell som en första ansats. |
| Grundvattenbildning i olika typmiljöer (SGU?) |
| SMHI
SGU Höjddata |
| För att få en väldigt översiktlig uppskattning brukar SMHIs vattenwebb användas - data per avrinningsområden. Där information såsom jordarter, avrinning och nederbörd kan fås. |
| SMHI och SGU |
| Beräknad avrinning (S-Hype, SMHI)eller uppmätt avrinning.
Meteorologiska data (P och temp, SMHI). |
| SGU, SMHI |
| Grundvattenbildning i svenska typjordar, Rodhe med flera.
SMHIs översiktliga kartor. |
| Forskningsreferenser, typ Allan Rodhe |
| SGU |
| Hydrologiske og hydrogeologiske rapporter |
| Arbetar inte med den typen av frågeställningar |
| SGU-GV karta, brunnsarkivet, intern områdeskunskap. |
| konstig fråga, svår att förstå |
| SGU |
| SMHI:s vattenweb
Grundvattenbildning i svenska typjordar, Rodhe et al 2006 Grundvattennivåer i ett förändrat klimat Rodhe et al 2009 |
| SMHI:s webbtjänst Vattenbalans Sverige |
| Kartmaterial och rapporter från SMHI och SGU |
Vilken roll spelar artiklar i internationella forskningstidskrifter för dig som jobbar med frågor som rör grundvattenbildning?
| Vilken roll spelar artiklar i internationella forskningstidskrifter för dig som jobbar med frågor som rör grundvattenbildning? | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Spelar stor roll | 21 (9,7%) | 21 (9,7%) |
| Spelar viss roll | 97 (44,7%) | 118 (54,4%) |
| Spelar ingen roll | 61 (28,1%) | 179 (82,5%) |
| Jag jobbar inte med grundvattenbildning | 38 (17,5%) | 217 (100,0%) |
| Summa | 217 (100,0%) | 217 (100,0%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Vilken roll spelar artiklar i internationella forskningstidskrifter för dig som jobbar med frågor som rör grundvattenbildning? | 2,5 | 0,9 | 35,2 % | 1,0 | 2,0 | 2,0 | 3,0 | 4,0 |
Skulle du kunna tänka dig att stödja vårt projekt genom (lämna din mejladress om du kan tänka dig):
| Skulle du kunna tänka dig att stödja vårt projekt genom (lämna din mejladress om du kan tänka dig): | Antal svar | Kumulerat antal svar |
|---|---|---|
| Att ställa upp för en intervju | 50 (24,3%) | 50 (24,3%) |
| Att dela med dig av rapporter där uppskattningar eller beräkningar av GVB ingår | 16 (7,8%) | 66 (32,0%) |
| Att ger oss tips om litteratur och informationskällor | 13 (6,3%) | 79 (38,3%) |
| På ett annat sätt | 18 (8,7%) | 97 (47,1%) |
| Nej, jag har tyvärr inte tid/intresse | 139 (67,5%) | 236 (114,6%) |
| Summa | 236 (114,6%) | 236 (114,6%) |
| Medelvärde | Standardavvikelse | Variationskoefficient | Min | Undre kvartil | Median | Övre kvartil | Max | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Skulle du kunna tänka dig att stödja vårt projekt genom (lämna din mejladress om du kan tänka dig): | 5,5 | 3,1 | 55,3 % | 1,0 | 2,0 | 8,0 | 8,0 | 8,0 |
Övriga kommentarer
| Övriga kommentarer |
|---|
| Jag jobbar mer med geologi/geotekniska frågor. Specifika grundvattenfrågor gör våra geohydrologer. Därför finns det säkert andra personer som är mer lämpade för intervju då de jobbar mer med frågan än mig. |
| spännande frågor, men har inte tid att medverka i den här typen av projekt just nu |
| Har redan fått kontakt med Moa |
| Om det är några frågor om grundvatten och geofysik kan jag kanske ge några bra svar |
| Jag tycker det är en intressant fråga där det tyvärr förekommer mängder av felaktigheter i även moderna rapporter, så som många stora trafikverket projekt. Felaktigt värden behöver inte ge stor påverkan på resultatet men ibland blir det ganska stor skillnad, framför allt i kombination av en avsänkning genom tex infrastruktur. |
| Jag har bara två litteraturkällor, Rodhes publikation: grundvattenbildning i svenska typjordar och
beräkning baserat på SMHIs avrinnings och nederbördsdata. Det får plats i detta kommentarsfält och därför så fyller jag inte i tips på litteratur och informationskällor. |
|
http://www.coupmodel.com/preparation-and-evaluation-of-groundwater-simulation Jag har också ett konsultkontrakt med Göteborgs Universitet och jag jobbar där tillsamman med Åsa Kasimir inom projekt för att kunna bättre beräkna hur grundvatten och dränering påverkar växthusgasemissioner. Kul med enkät vill gärna ta del av resultat och bidrar gärna med mer information. Läs gärna först rapporten av Emil Fagerström från SGU. Jag vill inte vara anonym utan föredrar att kallas med namn: Per-Erik Jansson |
| För lite insatt och Jobbar för lite med det för att stödja projektet tyvärr. |
| Hej
Jag svarar från Finland; vi har lite annorlunda grundvattenområdena än ni har och har inte så stor brist på grundvatten. God fortsättning med projektet, Pirkko Öhberg (Pöyry Finland) |
| Det kan vara svårt att dela med sig av konsultrapporter rakt av. Måste generellt gå genom vår kund/beställare. |
| Vi har fokus på tillgång och kvalitet, men grundvattenbildningen självklart en viktig del av detta. |
| Toppen att ni fördjupar i er detta! Jag har fullt upp under hösten och tänker att det finns andra som säkert kan ge bättre input än jag så jag står över intervjun. Men som sagt, toppen att ni jobbar med frågan. |
| Jag hjälper gärna till med erfarenheter från mitt doktorandprojekt. Tyvärr jobbar jag mindre med hydro idag. Kanske är ni redan ikapp vad jag lyckades tillgodogöra mig under min forskartid. |
| Tveksamt om ni har något intresse av att intervjua mig då jag arbetar med hur vattendirektivet uppfylls i kommunen samt med framtagande av vattenskyddsområden och föreskrifter. |
| Det låter som ett intressant och välbehövligt projekt! Jag tror dock inte jag har så mycket att bidra med eftersom jag i praktiken inte jobbat med beräkningsmodeller för grundvattenbildning. Jag är dock intresserad av fenomenet som sådant och vilka faktorer som styr. Från ett tidigare projekt vi gjort på SGU har jag en handfull internationella referenser med varierande relevans för ert projekt. Nedanstående kan kanske vara intressent att titta på:
Freyberg, Jana von, Christian Moeck, and Mario Schirmer. 2015. “Estimation of Groundwater Recharge and Drought Severity with Varying Model Complexity.” Journal of Hydrology 527 (August): 844–57. https://doi.org/10.1016/j.jhydrol.2015.05.025. |
| Bra initiativ! Lycka till! |
| Viktigt att tänka på att grundvattenbildning ingår i juridiska sammanhang, inte bara naturvetenskapliga. Grv-bildning är viktig del av vattenförvaltningen av grundvatten utifrån vattendirektivet. |
| Jag har nästan uteslutande arbetat i innerstadsmiljö främst Stockholm och har då sett mycket omfattande utredningar med begränsad relevans i stadsmiljö på grund av påverkan från all infrastruktur och oklar kommunikation mellan de olika magasinen. |
| Som påpekat är jag pensionär och inte relevant för undersökningen. Ni måste ha hittat min namn i gamla dokument från denntid jag arbetade på LU |
| Vet inte på vilket sätt jag kan vara till hjälp, men ställer gärna upp. Mitt engagemang varierar kraftigt med beställarna och deras uppdrag. För 1,5 - 4 år sedan jobbade jag > 75 % med grundvattenfrågor, just nu är det nere på kanske 10 %, med förhoppning om att det åter blir > 50 %. |
| Intressant ämne! Att skatta grundvattenbildning är ett ständigt dilemma i det dagliga arbetet. Svårt men har stor betydelse för det vi gör. |
| Bra och intressant projekt! |
| Inga |
| Tack för enkäten; tar gärna del av resultaten sen! Lycka till! |
| Jag har tyvärr för hög arbetsbelastning för tillfället och en bra tid framöver så hinner ej. Hade gärna annars svarat på frågor. Ber om ursäkt för detta.
David |
| Disputerade på en avhandling om grundvattenbildning 2004 |
| Bra idé |
| Sprider gärna information vidare till brunnsborrarkåren. Vi kan hela tiden bli bättre på att samla in information i samband med borrning.
|
| I fråga 13 är det möjligt att dela med mig av rapporter endast efter uppdragsgivarens godkännande i enlighet med allmänna bestämmelser för konsultuppdrag, ABK09. Å andra sidan är mycket material tillgängligt via mark- och miljödomstolen som offentliga handlingar. |
| Mitt intresse är inte grundvattenbildningen i sig. det är istället fokuserat mot de biogeokemiska processer som påverkar kemin på olika markdjup och på vattnets väg från inströmnings- till utströmningsområde och ultimat till ytvatten. Det innebär att både laterala och vertikala processer i både omättad och mättad zon måste beaktas och då har grundvattenbildningen i sig underordnad betydelse jämfdört med många andra faktorer. |
| Det är svårt att svara på er enkät och jag känner att mina svar blir lite missvisande. Det beror på att ni lyfter fram grundvattenbildning som en enskild fråga. Vi arbetar inte på det sättet. För att ur ett samhällsbyggnadsperspektiv möta de stora utmaningar som ett förändrat klimat för med sig är det viktigt med ett helhetsperspektiv på en föränderlig hydrologi och markanvändning. |
| Ställer gärna upp för intervju, men i dagsläget läser jag andras rapporter men gör inga egna beräkningar. |
| Jeg er fra København men har svenske kollegaer fra Ramboll i Göteborg som nok vil være mere relevant |
| Eftersom jag arbetar med styrmedels- och policyfrågor kommer jag inte så mycket i kontakt med konkreta beräkningar men ser ändå ett behov av att följa utvecklingen inom området. |